Swedish Historical Fiction

"Mina höfter gungar i knullandets takt och för kuken allt djupare upp i mig. Varje nerv i min kropp kittlas på det mest vällustiga sätt. Evgeny och jag är som berusade av kåthet, våra kroppar som fastklistrade." Slaget vid Tsushima är över, men kriget och dess strider är inte långt borta. Medan kapten Evgeny Voronov, från den ryska kejserliga flottan, och hans grevinna Irina Rostova, försöker söka skydd i Manilla, utsätts de för en ny attack. Mitt bland skriken, skräcken och dånet från granater blir kärleken deras enda säkra nödhamn.

"Tjänaren var naken och hade en slank och delikat kropp. Hon tog ett av Inayas ben och lade prinsessans fot på sin axel. Hon förde försiktigt tvättsvampen längs hennes ben och pausade en stund vid insidan av hennes lår." Inaya, prinsessan av Kalifatet Cordoba, är känd för sina dikter och för den kompromisslösa öppenhet som provocerar prästerskapet och driver dem till vansinne. Hon klär sig i genomskinliga tunikor, hyllar intellekt, kreativitet och talang över allt annat och hon gör inte skillnad på kvinnor och män.

Den unga Canéda reser till Frankrike för att hämnas på Hertig de Saumac, vars far behandlade hennes far illa så länge han levde. Hon vill också hämnas på sina förnäma morföräldrar som försköt sin dotter när hon rymde från ett arrangerat giftermål för att gifta sig med den man hon älskade. Men Canédas planer går i kras när kärleken drabbar henne - kärleken till en man hon aldrig kan få. Cartlands böcker äger rum i de finare engelska kretsarna och i exotiska miljöer.

"Jag längtade efter att bli penetrerad - jag som aldrig ens hade sett en mans erektion, jag som alltid hade varit så stolt över min oskuld." På julafton, 1907, lämnar Jane London för att möta upp sin fästman på landsbygden. Det är ett arrangerat äktenskap som gynnar hennes far, som är överlycklig över att få gifta bort sin dotter till en hertig. Jane skriver ett brev till sin goda vän Cathy, där hon berättar allt om sitt möte med den kyliga fästmannen och hans familj, som hon snart får veta är väldigt kinky.

Den 18 mars 1990 anländer en polispatrull till Isabella Stewart Gardner-museet i Boston. Polisdräkten visar sig vara en fasad, och väl inne i museet binder fejkpolisen fast vakterna som är ansvariga för museets säkerhet. Därefter påbörjas den största konstkuppen världshistorien. Männen kommer undan med flera tavlor av mästarna Vermeer, Rembrandt, Degas och Manet. Målningen av Vermeer värderades till 200 miljoner dollar, och värdet av alla 13 tavlor som försvann beräknades till över 500 miljoner dollar.