Obtenez 3 mois à 0,99 $/mois

OFFRE D'UNE DURÉE LIMITÉE
Page de couverture de Finding Hope: Lars's Journey Back to Himself

Finding Hope: Lars's Journey Back to Himself

Finding Hope: Lars's Journey Back to Himself

Écouter gratuitement

Voir les détails du balado

À propos de cet audio

 Fluent Fiction - Swedish: Finding Hope: Lars's Journey Back to Himself Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-10-17-07-38-20-sv Story Transcript:Sv: Lars satt på en stol i det vita rummet.En: Lars sat on a chair in the white room.Sv: Det var en höstdag, och genom de små, gallerförsedda fönstren kunde han se de gula och röda löven falla från träden.En: It was an autumn day, and through the small, barred windows, he could see the yellow and red leaves falling from the trees.Sv: Ett stilla sus från löven blandades med de avlägsna samtalen från vårdpersonalen.En: A gentle rustle from the leaves mixed with the distant conversations of the care staff.Sv: Den senaste tiden hade varit svår för Lars.En: Lately, it had been tough for Lars.Sv: Han kände sig förlorad och ensam.En: He felt lost and alone.Sv: Men idag var annorlunda.En: But today was different.Sv: Idag hade han bestämt sig för att tala med Karin.En: Today he had decided to speak with Karin.Sv: Karin var hans favoritnurse.En: Karin was his favorite nurse.Sv: Hennes röst var lugn och hennes ögon var alltid fulla av förståelse.En: Her voice was calm, and her eyes were always full of understanding.Sv: När hon kom in i rummet, log hon mot honom.En: When she came into the room, she smiled at him.Sv: "Hej Lars," sade hon vänligt.En: "Hi, Lars," she said kindly.Sv: "Hur känner du dig idag?En: "How are you feeling today?"Sv: "Lars tvekade först, men sedan bestämde han sig för att prata.En: Lars hesitated at first, but then he decided to talk.Sv: "Jag.En: "I...Sv: jag känner mig förvirrad," började han.En: I feel confused," he began.Sv: "Allt är som en stor dimma.En: "Everything is like a big fog."Sv: "Karin nickade.En: Karin nodded.Sv: "Det är okej att känna så.En: "It's okay to feel that way.Sv: Vill du berätta mer för mig?En: Would you like to tell me more?"Sv: "Lars tog ett djupt andetag och började berätta om en dröm han hade haft.En: Lars took a deep breath and began to talk about a dream he had had.Sv: En dröm om sin barndom.En: A dream about his childhood.Sv: Han stod på en äng, omgiven av blommor.En: He stood in a meadow, surrounded by flowers.Sv: Hans bror Olof lekte vid hans sida.En: His brother Olof played by his side.Sv: Det var en tid när allt kändes enkelt och rätt.En: It was a time when everything felt simple and right.Sv: "Jag tror jag tappade bort mig någonstans efter det," sade Lars tyst.En: "I think I lost myself somewhere after that," said Lars quietly.Sv: Karin log uppmuntrande.En: Karin smiled encouragingly.Sv: "Det låter som en viktig insikt.En: "That sounds like an important insight.Sv: Det är ett stort steg att förstå vad du känner.En: It's a big step to understand what you feel."Sv: "Under tiden satt Olof i väntrummet.En: Meanwhile, Olof sat in the waiting room.Sv: Han hade alltid varit skeptisk till Lars vistelse på psykiatrin.En: He had always been skeptical about Lars's stay in psychiatry.Sv: Han förstod inte hur detta kunde hjälpa.En: He didn't understand how this could help.Sv: Men i takt med att dagarna gick, såg han små förändringar i Lars.En: But as the days went by, he saw small changes in Lars.Sv: Han såg hur Karin och de andra skötte om honom.En: He saw how Karin and the others took care of him.Sv: Han började känna sig lite mer hoppfull.En: He began to feel a little more hopeful.Sv: Efter sitt samtal med Karin kände Lars något för första gången på länge — en känsla av hopp.En: After his conversation with Karin, Lars felt something for the first time in a long while—a sense of hope.Sv: Han visste att det inte skulle bli lätt, men han kände sig redo att kämpa.En: He knew it wouldn't be easy, but he felt ready to fight.Sv: När Olof kom in för att hälsa på Lars, såg han ett leende på sin brors ansikte.En: When Olof came in to visit Lars, he saw a smile on his brother's face.Sv: Ett leende han inte hade sett på länge.En: A smile he hadn't seen in a long while.Sv: "Hur går det?En: "How's it going?"Sv: " frågade han försiktigt.En: he asked cautiously.Sv: "Det känns som att jag börjar hitta tillbaka till mig själv," svarade Lars med en svag men äkta glädje.En: "It feels like I'm starting to find my way back to myself," Lars replied with a faint but genuine happiness.Sv: Olof kände en våg av lättnad.En: Olof felt a wave of relief.Sv: "Jag tror på dig, Lars," sade han varmt.En: "I believe in you, Lars," he said warmly.Sv: "Vi ska klara det här tillsammans.En: "We'll get through this together."Sv: "Lars kände hur värmen från Olofs ord spred sig i honom.En: Lars felt how the warmth from Olof's words spread through him.Sv: Han visste att med hjälp från Karin och stöd från Olof, skulle han klara av att hitta tillbaka till sig själv.En: He knew that with help from Karin and support from Olof, he would manage to find his way back to himself.Sv: När solen gick ner bakom ...
Pas encore de commentaire