Avsnitt 68 – Vinets sanningar med Niklas Jakobsson

Det här är inte ett vanligt avsnitt av Bryta Bröd. Brödet får vila. Nu rör vi vid något som jäser lika djupt i vår kultur – vin.

Jag bjöd hem Niklas Jakobsson. Han var en av de första i Sverige som tog vin på allvar – inte som produkt utan som hantverk, som jordbruk, som livsform. Han började importera vin från småskaliga vinmakare redan innan ordet naturvin ens existerade i vårt dagliga vokabulär.

Vi pratar om terroir. Inte som marknadsföringsbegrepp, utan som verklighet. Om smaken av skiftande jordmån, av regniga höstar och torra vårar, av människors händer och val. Vin som förmedlar en plats, ett år, ett sammanhang. Det är vin som bär spår – inte maskering.

Men bakom detta landskap av jord och känsla finns en annan värld. En som inte vill synas. Och det är dit vi går i samtalet.

Niklas berättar hur den globala vinindustrin manipulerar, justerar och finputsar för att passa systemets krav: färgjustering, syrabalansering, konstgjord ek, filtrering, stabilisering, klarning, svavelchocker och aromtillsatser. Det mesta du ser på Systembolagets hyllor är ett vin i teknisk mening – men frågan är: vad har det kvar av sitt ursprung?

Vi pratar om varför vin kan få innehålla upp till 70 olika tillsatser – utan att du som konsument får veta. Hur kändisviner och volymproduktion maskerar en jord som utarmas och en smak som förlorat all kontakt med verkligheten.

Men vi pratar också om motståndet. Om vinmakare som väljer att arbeta utan skyddsnät. Som följer årets nycker, accepterar misstag, och buteljerar något som är i ständig förändring. Vin som vågar leva – med jästslöjor, med skiftande textur, med oväntade smaker. Vin som inte smakar "bra", men som smakar ärligt.

Vi dricker ett vin från Bruno Duchesne. En flaska som doftar av 2 platser, passion och pannben. En påminnelse om att det fortfarande finns vägar ut – ur systemet, ur det tekniska, ur det förutsägbara.

Det här är ett samtal om smak. Men också om sanning. Om du någonsin undrat varför vinet i ditt glas alltid smakar likadant – då behöver du höra det här.

Lyssna på Bryta Bröd där poddar finns. Och om du är i Stockholm – gå till Bar Ninja. Sätt dig i baren. Beställ något du inte känner till. Låt det börja där.

Vad händer när en miljökämpe, ekonom och systemgranskare med 45 års erfarenhet sätter sig i samtal med en desillusionerad bagare? Ett samtal som skaver, väcker hopp – och ställer de frågor vi inte längre har råd att blunda för.

Gunnar Brundin var med och grundade Miljöpartiet 1980. Sedan dess har han granskat system, utbildat i hållbar utveckling, arbetat som miljö- och kvalitetsrevisor – och nu, som nybliven pensionär, är han i full färd med att bygga nästa kapitel: partiet Vändpunkt.

Vi pratar om varför politiken har fastnat i tekniklögner och tillväxtdogmer. Om varför klimatrörelsen måste börja prata om det vi inte ska göra. Om varför nerväxt inte är ett hot, utan en möjlighet. Och om varför 290 lokala valutor kan bli nyckeln till en resilient ekonomi.

Men vi pratar också om rotorsaker. Om jord, mykorrhiza, bufflar, biologisk mångfald – och vad som händer när vi kallar människor för resurser och börjar förbruka dem på samma sätt som vi förbrukar olja och skog.

Det här är ett avsnitt för dig som har tröttnat på symbolpolitik och vill höra konkreta idéer om hur vi bygger ett samhälle som faktiskt håller – för människor, barn, djur och jord.

Länkar och resurser: – Vändpunkt:https://partietvandpunkt.se/ – Positiva Pengar: positivapengar.se – Rapport om lokalvalutor: "KEX – kommunala e-kronor" – Almedalsveckan 2025: Gunnar och Vändpunkt arrangerar dagliga seminarier på temat Nerväxt, nedrustning och självtillit

Bryta Bröd är en podd om mat, samhälle och den värld vi vill leva i. Följ oss på Instagram: @brytabrod

Avsnitt 66 – Fiskarnas ambassadör: Martin Falklind om kampen för havet

"Det är märkligt – vi älskar våra skogar, vi älskar våra fjäll. Men havet? Det är som en tyst svart spegel. Vi vet inte vad som händer där nere.”

I det här avsnittet av Bryta Bröd kliver vi rakt ner i djupet tillsammans med naturfilmaren, journalisten och äventyraren Martin Falklind – en av Sveriges mest hängivna röster för livet under ytan. Med dokumentärserien Fiskarnas rike har han inte bara fångat unika bilder från Östersjöns mest hemliga vrår – han har också lyckats göra något större: väcka respekt för fiskarna, för havet och för det vi håller på att förlora.

Vi pratar om hur det är att tillbringa åratal under ytan med kamera i hand – på jakt efter något de flesta av oss aldrig får se. Om tystnaden i samhället kring fisken, om politiken som blundar, och om den djupt existentiella känslan av att se ett ekosystem vittra sönder framför ögonen.

Martin berättar om dramat bakom kameran: hur han kämpade mot både strömmar, mörker och institutionell likgiltighet för att fånga det där enda ögonblicket – när torsken simmar fritt genom ett solstrålat undervattenslandskap.

”Det här var det mest extrema jag någonsin gjort. Men jag kände: om inte jag gör det – vem ska då göra det?”

Vi pratar om varför just fisken blivit den blinda fläcken i vår relation till naturen – trots att den en gång var livsnerven i hela vår kultur. Och varför Fiskarnas rike inte är en dokumentär om nostalgi – utan om framtid.

🎥 Dokumentärserien finns att se på SVT Play – men efter det här samtalet kanske du aldrig ser på havet på samma sätt igen.

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Niklas Wennberg, pionjär inom hållbar matproduktion och grundare av projektet Stadsjord. Niklas har en unik bakgrund som kombinerar expertis inom arkeologi, hållbarhet och cirkulära odlingssystem, med ett särskilt fokus på havet och marina ekosystem. Genom sin djupa passion för vatten och dess resurser har Niklas utvecklat innovativa metoder för fiskodling och hållbar livsmedelsproduktion.

Niklas erfarenhet sträcker sig från hans tidiga år som fiskare på 1970-talet, då han med kreativitet och begränsade resurser utvecklade praktiska lösningar för ett hållbart fiske, till dagens arbete med avancerade landbaserade odlingssystem som avlastar våra hav. Han är även en tongivande röst i debatten kring fiskeförvaltning och certifieringssystem, där han ifrågasätter dagens metoder och föreslår nya vägar framåt.

Med ett helhetsperspektiv på ekosystemets balans arbetar Niklas aktivt för att hitta hållbara och etiska lösningar inom matproduktion, inklusive användningen av alternativa foderingredienser som insekter och innovativa odlingstekniker såsom biokol och akvaponiska system.

Niklas engagemang och kunnande gör honom till en inspirerande förespråkare för hållbarhet, både lokalt och globalt, där hans arbete kontinuerligt utmanar traditionella metoder och driver fram nytänkande för planetens framtid.

Vad händer när vi börjar se på hopp som ett verb – som något vi gör, snarare än något vi har?

Avsnitt 64 – Andreas Magnusson

I det här laddade och ärliga samtalet möter jag Andreas Magnusson – en av de mest engagerade rösterna inom svensk klimat- och kulturaktivism, och en av medgrundarna till Fridays For Future tillsammans med Greta Thunberg. Han är bara 22 år gammal, men har redan hunnit påverka och inspirera tusentals, inte minst mig.

Vi pratar om hur civil olydnad och klimatprotester har utvecklats, varför unga människor i allt högre grad tappar tilliten till politiken, och hur musik och kultur kan fungera som en motkraft mot apati och resignation.

Det handlar om aktivismens roll i ett samhälle som står still, om vad som händer när unga inte längre tror på demokratin, och om musik som ett verktyg för förändring – inte bara som underhållning. Civil olydnad, mod och historiska paralleller vävs in i ett samtal som också rör vid den mentala bördan av att förstå vad som står på spel.

Vi pratar också om vikten av att lyssna på barn och unga vuxna. Det är deras framtid vi talar om – deras värld som just nu formas. Att ta deras oro, frustration och engagemang på allvar är inte bara ett ansvar – det är en nödvändighet.

Det här är ett avsnitt för dig som vill känna, förstå – och framför allt: göra. Ett samtal om att inte ge upp, även när allt brinner. Ett avsnitt alla föräldrar borde lyssna på.

🎧 Lyssna där poddar finns – och sprid gärna vidare.

I det 63:e avsnittet av Bryta Bröd möter jag Sanna Lindberg – prisbelönt dryckesjournalist, sommelier och preses i Svenska Dryckesakademin. Vi sätter oss ner vid mitt köksbord och börjar där allting bör börja: med smak, med ursprung – och med en nyfiken blick på vad som egentligen ryms i ett glas öl.

Sanna har tagit steget från restauranggolvet till att bli en av Sveriges mest tongivande röster inom dryck. Hon står upp för transparens, hantverk och svenska råvaror – och vågar ifrågasätta ett system som hellre säljer känsla än berättar sanning.

"Vi måste börja prata om öl som vi pratar om mat. Vem har odlat humlen? Var växte kornet? Hur såg jorden ut?" – Sanna Lindberg

Vi pratar om mikrobryggeriboomen efter EU-inträdet, och om Systembolagets tudelade roll – både som möjliggörare och som bromskloss för små producenter. Vi lyfter etiketter som marknadsför öl som "lokalt bryggd" – utan att avslöja varifrån råvarorna faktiskt kommer.

"Du kan stå med en öl i handen som säger 'lokalt' – men du hittar ingen information om råvarornas ursprung. Det är ett problem."

Vi reder ut skillnaden mellan industriöl och hantverksöl. Pratar om varför det småskaliga är mer utmanande, men också mer meningsfullt. Och om ciderbranschen – som släpar ännu längre efter när det gäller både status och öppenhet.

"Gårdsförsäljning kan bli ett lyft. Eller ett byråkratiskt skämt."

Samtalet rör sig fritt mellan smak, etik, politik och struktur. Vi talar om ekologisk humle, kulturspannmål, och varför fler restauranger borde våga satsa på det som faktiskt gör skillnad – lokalt, ekologiskt och hantverksmässigt producerat.

Men vi pratar också om baksidan.

Bakom många flaskor döljer sig en industri som gärna pratar om passion – men sällan om ursprung. Märkningen är otydlig. Transparensen ofta bara en illusion.

Det är dags att ställa samma krav på det vi dricker som på det vi äter.

🎧 Lyssna där poddar finns – eller direkt på Bryta Bröd via Spotify

Länkar och vidare läsning → Följ Sanna på Beer News → Läs mer om hantverksöl hos Sveriges Oberoende Bryggerier → Stöd Bramley Musteri – pionjärer inom hållbar ciderkultur

"Det är inte att minska matsvinn att ta emot allting, inte ställa några krav på branschen och sen presentera lyckliga människor som är tacksamma.” – Li Kristjansdottir

I avsnitt 62 av Bryta Bröd får vi besök av Li Kristjansdottir från Ätbart – en organisation som vågar ställa obekväma frågor kring matsvinn, välgörenhet och livsmedelsindustrins roll i ett alltmer cyniskt system. Samtalet tar avstamp i Ätbarts nya rapport, som granskar de storskaliga donationssystemen mellan livsmedelsjättar och sociala matbutiker som Matmissionen, och hur dessa modeller – som vid första anblick kan se ut som lösningar – i själva verket riskerar att permanenta utanförskap och skyla över ett dysfunktionellt livsmedelssystem.

Tillsammans med mig går Li djupt in i systemets maskineri: hur mat som borde ha förebyggts från att bli svinn istället dumpas på välgörenhetsorganisationer, hur ideella krafter tvingas agera gratis arbetskraft och avfallshanterare, och hur donationer i själva verket är en del av företagens affärsmodell – inte altruism. Vi får höra om hallon i januari, om oetiska chokladkakor som dumpas efter konsumentbojkotter, om arbetstränande som sorterar kött med passerat bäst-före-datum – och hur den “gåva” som välgörenheten får ofta är en kostnad.

Det här är ett brännande och viktigt avsnitt om klass, ansvar och det systemfel som gör att de mest utsatta får bära bördan – samtidigt som de stora aktörerna tvättar sina händer, sin image och sin vinstmarginal.

Li berättar modigt om Ätbarts finansiering, om hur de själva dragits in i systemet – och varför de ändå valde att gå ut med sin kritik. De gör det för att något måste förändras. För att vi inte kan ha ett livsmedelssystem som är riggat för att generera svinn. För att det är dags att skilja på livsmedel och skräp.

Vi pratar också om möjligheten till förändring: folkrörelser, ekologiska matbanker, och att bygga nya relationer direkt mellan små producenter och de som verkligen behöver mat.

Det här är ett avsnitt som kan skava – men det är också ett upprop. Mot greenwashing. Mot att gömma systemfel bakom välgörenhet. Mot att behandla människor som marknadens soptunna.

Lyssna och dela gärna. För vi behöver fler som vågar se bakom ytan – och som vågar agera.

🎧 Rapporten från Ätbart släpps inom kort. Håll utkik på deras hemsida: www.atbart.se

📍 Tips: Gå tillbaka och lyssna på avsnitt #1 med Olga från Reformaten – där började denna resa.

En prisbelönt reklamman stormar scenen under reklamvärldens finaste gala med en skylt: “No awards on a dead planet.”Vad hände? I veckans avsnitt möter vi Gustav Martner – mannen som bytte reklambranschen mot klimatkampen, och som inte skäms för att sno mikrofonen från reklameliten.

Vad händer med en människa när den yrkesroll som en gång kändes självklar plötsligt blir moraliskt omöjlig att fortsätta i? I detta avsnitt möter vi en person som lämnade en framgångsrik karriär i reklambranschen – en bransch han menar har blivit en av de mest centrala drivkrafterna bakom vår tids klimatkollaps – för att istället ägna sig åt aktivism och civil olydnad. I dag arbetar han för Greenpeace, en organisation som i vissa kretsar ofta blir föremål för konspiratoriska teorier och medvetna missförstånd. Han förklarar varför just Greenpeace, med sin kompromisslösa hållning och sitt oberoende från marknadens logik, utgör ett av de sista fria utrymmena för motstånd – och varför det provocerar så många. "När du utmanar de narrativ som håller uppe hela den fossila ekonomin, då blir du snabbt kallad extremist", säger han. Samtalet rör sig mellan systemkritik, moralfilosofi och strategier för att få fler att bryta sin lojalitet med det destruktiva. Hur kan man använda samma retoriska verktyg som en gång sålde flygresor för att nu inspirera till klimatkamp? Vad innebär det att byta sida – inte bara professionellt, utan existentiellt? Och hur bemöter man det förlöjligande som ofta riktas mot de som vågar göra motstånd? Ett avsnitt om mod, skuld, hopp – och om varför vissa väljer att sluta tiga. (00:19) Aktivism Och Miljörörelsen (04:14) Makt Och Radikalisering Genom Aktivism (11:02) Gränser Och Förändring I Aktivism (23:09) Industrins Påverkan På Kornas Välbefinnande (30:40) Sverige Och Industriell Förändring (44:31) Politisk Makt Och Klimatförnekelse (01:01:41) Forskningens Påverkan På Samhället (01:15:15) Reklam Och Konsumtionens Påverkan (01:25:35) Reklamombudsmannen Och Maktbalans I Sverige (01:33:40) Restaurera Folkrörelserna För Förändring (01:43:15) Kampen Mot Miljöpåverkan Och Lobbyism (01:52:19) Miljöorganisationers Betydelse För Framtiden